Fixat badrum och lite värme tack!

Då ska vi se.
Sen sist jag skrev här har det hänt mycket. En grej var när jag satte syrrorna på blodcentralen i arbete när jag lämnade blod. Gott folk, se till att ni äter ordentligt innan ni gör en samhällsinsats. Nä, jag svimmade inte. Jag var bara lite yr. Och kritvit i ansiktet. Ingen bra kombination tydligen...

Jag har förlorat mitt prickiga badrum. Mina älskade färglada prickar. Nu har vaktis istället slitit upp golvet och det ser riktigt äckligt ut. 10 dagar, sen kan jag borsta tänderna, duscha och gå på toa. Undra vad dom ska pilla med idag. Lägga in klinkers och golvvärme? Eller kanske sätta in den där lyxiga inredningen som M intygar att han har specialbeställt åt mig?

Det återstå att se. Just nu är det total-äckel.

Raggsockor + duntofflor, filt och värmeljus är numer standardutrustningen för att klara av en kväll på rummet. Slå på värmen vaktis! Men som plåster på såren så har jag numer en fungerande persienn. Tacksamt när man jobbat natt och ska sova på dagen.

Livet rullar på, och det är rätt härligt...
Kram på er!

Ica en fredagseftermiddag...

Scenario: En kär gammal vän har flyttat ner till Skåneland, närmare bestämt till den fantastiska staden Lund. Du hade din kära väns adress och telefonnummer uppskrivet på en liten pappersbit som du av misstag glömde kvar i jeansen som slängdes in i tvättmaskinen. Eniro och alla andra sökverktyg kan inte ge dig en enda ledtråd. Dina andra vänner har ingen aning. Nu vill du hemskt gärna träffa denna kära gamla vännen, och ja…. Vad gör du?

Hyr du in en privatdetektiv med tillhörande spårhund? Ringer du nån som påstår sig vara synsk? Sätter du in en stor annons i sydsvenskan? Ringer du “Efterlyst”?

Nej, inte då. Det bästa sättet att träffa någon som är boende i Lund är att gå till Ica Malmborgs vid Clemenstorget en fredag eftermiddag runt fem. Då är alla där. Alla.
Pensionärer som går jäääättesakta med sin vagn, läser nogrannt på ansjovisburken och blockerar för alla stressade människor bakom. Medelålders som ska handla ost och kex till de där vinflaskorna som klirrar i deras systembolagskasse. Småbarnsföräldrar som köper chips, glass och godis inför tv-soffans höjdpunkt -Lilla melodifestivalen. Studenter som laddar upp med läsk av alla slag, antingen för att använda till drinkblandande eller för att hålla sig vakna till kommande tenta. Tonåringar som köper chips och dip-mix, vilket ska förtäras innan kvällens stora grej, dvs då man drar ut på stan och går runt och ser cool ut och som att man är på väg till en superhäftig fest någonstans. Sen en bunt barn som står och plockar bland godishyllorna och lägger ner sina påsar i den redan överfulla kundvagnen medan deras föräldrar trött ser på och inte orkar protestera.

Och sen så jag… Med min korg innehållandes en limpa och en flaska pepsi.
Lång kö. Långsam kö. Långtråkigt.
Samma misstag varje vecka. Och man lovar sig varje gång… Aldrig mer.