Regn och lägenhet

Det regnar.
Toppen...
Jag skulle ju kunna vara lite optimistisk och hoppas på att det slutar tills jag ska hem från jobbet, men... ibland är det kanske bättre att vara realistisk. Ska tydligen regna mycket nu framöver.
Det ska tydligen regna på Öland.
Det ska tydligen regna på Öland i helgen.
Det ska tydligen regna på Öland i helgen när jag ska dit.
Optimism. Optimism...

Nu är jag iaf lycklig över att ha fått nycklarna till min fina lägenhet i Karlskrona.
Okej, det är Mathias som har alla nycklar. Okej, den är inte så fin nu innan jag fått den omtapetserad. Men från den 2 juli så är det mitt namn som står på brevlådan, och på hyresavierna... Sen att jag inte kommer bo där på en dryg månad är en helt annan femma.

Men det betyder att jag har en hel månad på mig att öva in min nya adress. En månad på mig att packa ihop alla mina triljoner pinaler i Lund.
Och en månad på mig att lära mig förstå vad vaktmästaren säger...

Om

Min mamma kommenterade idag att det var minsann ett tag sen jag skrev nåt på min blogg. Och visst, det var ett tag sen. Men nej, jag tänker inte skriva nåt här ändå. Inte idag.

Men tänk om det vore annorlunda, låt oss säga att jag faktiskt tänkt skriva lite här. Skulle jag då ha nämnt att jag åker hem på torsdag eftersom min kära lillasyster tar studenten på fredag? Ja, det skulle jag nog. Och om jag skulle fått för mig att skriva nåt på min blogg så skulle jag nog nämnt att Mathias var här förra helgen och jag skulle nog berätta om vår mysiga grillkväll i Dalby stenbrott tillsammans med L och M.

Och hade det varit så att jag tänkt skriva nåt så kunde jag ju berättat om att jag nu har en symaskin ståendes på mitt skrivbord, och hur irriterad jag blev när jag upptäckte att dom tagit bort min tygaffär i Malmö. Men mina syprojekt hade jag nog hållit hemliga.

Men om jag skulle skrivit nåt så kanske jag skulle ha berättat att när jag går hem från jobbet halv sju (dvs. om drygt två timmar), får jag min första lediga dag (eller ja... natt) på en vecka.
Eller nej, vänta. Det hade jag nog inte skrivit med trots allt.
Eller skulle jag? Hm...
Aja, det spelar ju ingen roll, för jag ska ju trots allt inte skriva nåt i min blogg idag.

Den bästa stunden

Jag vet inte vilken stund som var den bästa.

Kanske var det när jag såg dig väntandes vid stationen. Kanske var det omfamningen. Kanske var det när vi gick hand i hand på min uppväxts gator. Eller när vi med bra musik i bilstereon åkte dom 40 milen. Det var kanske när vi gungade, eller när vi provsmakade ost.

Den bästa stunden var kanske när jag körde båten och du satt i fören och log med hela ansiket. Kanske var det när du stekte köttbullar. Eller när du spelade luftgitarr.

Var det kanske när vi cyklade till den härliga ängen, satt på klipporna och tittade ut över havet. Eller kanske när vi satt på pizzerian i Kosta. Det kan kanske ha varit när jag fick gå din "låsa cykeln"-kurs.

Jag vet inte vilken stund som var den bästa, men jag vet att den senaste veckan varit underbar.
Längtar tills vi ses igen. Min älskade Mathias

Hit och dit...

Det här var sommaren då jag skulle ta det lugnt och plugga. Kanske mest betoning på plugga. Men hittills har jag mest flängt runt. Att flänga runt kan låte lite negativt och stressigt, och visst jag har inte sovit många nätter på samma ställe i rad de senaste veckorna, men KUL har jag haft.

Budapest tillsammans med L var jätteroligt, tills Bush kom och hälsade på i stan. Vi fick knata flera kilometer i mörker för att komma hem till vårt hotell och mina vita byxor var inte vita längre efter att jag öppnat min medhavda coca cola. Men det är en annan historia. Kan även berätta att det inte är jättesmart att doppa håret när man badar i vatten med svavel i. Mitt hår blev orange! Det åtgärdades dock genom att L färgade om mitt hår på hotellrummet senare på kvällen. Så nu har jag blivit brunhårig igen.

I helgen åkte jag, L, M och H till Orust. H's föräldrar har ett fantastiskt hus där. Vilken helg! Underbart väder och trevligt sällskap. Vi badade och hade det allmänt najs. Har seglat för första gången i mitt liv. M och H hade ruskigt kul åt mig och skrattade åt mina försök att se lugn och harmonisk ut när båten lutade. H påstår att jag skrek hela tiden, något som INTE stämmer! När jag blir stor ska jag ha båt. Vill inte vara landkrabba längre. Men jag måste nog hitta nån som kan nåt om båtar, för jag kan ingenting!

Imorn ska jag till Varberg över dagen, sen kommer E och kusin M och hälsar på mig här i Lund i några dagar. Sen ska jag hem till mor, far och lillasyster igen. Och ta det så där lugnt och plugga duktigt. Precis som planerat.