Anna tycker.

Just nu tycker jag om....

.... att den fina blombuketten jag fick från Mathias för en vecka sen fortfarande lika vackert pryder mitt köksbord.
.... att min nya fönsterlampa sprider mysighet omkring sig.
.... mina nya inneskor inhandlade speciellt för min kommande praktik.
.... att det inte är minusgrader ute.

Just nu tycker jag INTE om....
.... maginfluensa.

Fundering

Jag sitter här och funderar på hur otroligt det är att det inte brinner oftare än vad det faktiskt gör.
Liksom... För en liten stund sen så skulle jag tända tre värmeljus för att göra min tillvaro lite mysigare i lägenheten. Och när jag satt där och fipplade så slogs jag av tanken att skulle jag nysa till och liksom komma ur kurs med tändstickan så skulle jag med lätthet kunna elda upp hela lägenheten. Poff!

Och nog för att jag har frusit ikväll, men jag har inga planer på att ställa till med en stor brasa.

Hur som helst så flög tankarna iväg och jag började fundera på hur många ljus som tänds varje dag, hur många som är förkylda, dementa, darriga och allmänt slarviga. Är det inte då konstigt att det inte blir fler brasor runt om i vårt land då?

Eller vänta, det är nog inte så konstigt. Det är bara jag som är konstig som ens lägger ner tankeverksamhet på sånt här.
Hm... det märks att det är tentavecka.

Forskningsprocessen, denna fantastiska bok

Igår var det strålande väder, så mellan mina arbetspass åkte jag och Mathias ut en sväng på sjön. BURR! Men åh så härligt.

Idag skulle jag inte ens komma på tanken att sätta mig i en öppen båt och bege mig ut på havet. Det är grått, regnigt, blåsigt och kallt. Men det är väl bra pluggväder antar jag.

Så nu ska jag ta mig i kragen och sätta igång och läsa "Forskningsprocessen" tills jag kan varenda liten pluttig detalj. Eller ja... hm... tills ögonen faller ihop. :)

Kram på världen!

Torsdag

Jag fryser om fötterna.
Håret verkar aldrig vilja bli torrt.
Mulet grått och trist.
Sitter och läser igenom mina papper om vetenskapsfilosofi en sista gång.
Snart skola. Snart redovisning.

Suck.

Jag skulle behöva lite mer sömn.
Varför tittade jag på den där dumma fotbollsmatchen igår?
Visstja, jag har ju tvättid ikväll.
Och borde städa.
Fast mest förbereda mig inför seminariet.
Men det vore kul att följa med Mathias på konserten.

Jaja... Dax att se glad ut och gå iväg och svänga mig med fina ord om Hume, Popper, Locke, Kant och alla andra gubbar som gör mitt liv surt för tillfället.

En helt vanlig torsdag med andra ord.

Hammys kusin

Här sitter jag och skriver hemtenta. Eller ja, tanken är i alla fall att jag ska skriva på min hemtenta. Just nu har jag en såndär berömd "paus".

Utanför mitt fönster svischar det ibland till och en helt galen ekorre hoppar fram och tillbaka i träden. Och det är ruskigt kul att studera denna krabat. Han måste ha fått ett ekollon i huvudet eller så är han kusin med den hyperaktiva ekorren Hammy i "Over the hedge".

Hur som helst förgyller denna ekorre min dag. Fast inte lika mycket som det faktum att Mathias kommer hit om några timmar...

Höst

Utanför mitt fönster är det höst.
Grått, regnigt och blåsigt.
Alla ekar som omger min lägenhet skrämmer mig då och då genom att släppa taget om sina ekollon och låta dessa flyga rakt på mina fönster och åstadkomma knacknngar och diverse andra oväntade ljud. Tro mig, jag har flygit högt några gånger!

Även denna helg ska jag spendera hos Mathias. Det är mötesserie i hans församling, och det ska bli jättekul. Men innan jag beger mig av dit så ska jag ta fram mina roliga böcker och lära mig massor om styrdokument.

Tjo!

Glad!

Åh. Jag är så glad. Jätteglad. Överlycklig.
Om bara några timmar får jag träffa Mathias igen. Och hans familj och alla andra underbara människor i den blekingska övärlden.
Och imorgon, ja då får jag träffa min familj och mina kompisar där hemma.

Förhoppningsvis är det den perfekta lägenheten jag ska kolla på på onsdag.
Förhoppningsvis blir mitt nya arbetsschema toppen.
(Och förhoppningsvis så kommer människan som bor över mig bestämma sig för att sluta stampa takten när han sjunger.)

Det är inte klokt hur bra man kan ha det!
Jag är så glad!

Årskrönika

Januari - tentaångest som sen byttes ut till underbara Thailand via snöstorm och Moskva.

Februari - Tillbaka till verkligheten med en massa cellbiologi och öresundsbro-pendlande.

Mars - Kidnappade bästa kompisen till Stockholm. Uday AB kan skrämma livet ur vem som helst.

April - L och jag hade påsk med tema "romantisk komedi".

Maj - Tentaångest. Tentaångest.

Juni - drack min första joltcola när tentaångesten var som värst. Budapest med L, är fortfarande arg på George Bush och hoppar till så fort jag ser en Lasse Berghagen-kavaj.

Juli - M och H placerade mig i en segelbåt. En hemsk mördare/rånare/nåt annat hemskt hade placerat den boken som jag behövde och ville ha på Kumla anstalten.

Augusti - Tentaångest. Fast jobb.

September - Mathias kom och hälsade på och kokade sjöstjärna.

Oktober - Hantverkare sprang ut och in för att fixa mitt badrum. Och slå. Och banka. Och föra allmänt oväsen.

November - Blev 21. Sprang på musikal. Mathias + jag = SANT

December - Minns du sången och romantisk middag på Rustas parkering. Busig jul på korridoren.

2006 var ett bra år. Och jag har stora förväntningar på 2007. Imorn kommer Mathias hit och efter en sväng upp till Karlskrona åker vi och våra bästisar till Sälen. Är inte det en bra start så säg?!

Tomhet och sms

Då kära världen, nu ska ni få höra.
Jag upplever nu mitt livs största tomhet. Inte en själslig tomhet. Inte en tomhet där allt känns meningslöst eller så, utan jag talar om en tom kalender. En tom kalender och total lycka. Jag har sen ett dygn tillbaka en kalender utan ett enda måste. I ett år.

Jag behöver en paus, ett break. Nu tar jag chansen och det känns som en blytung ryggsäck har lyfts av från mina axlar. Jag vet inte riktigt vad som kommer att hända, vad jag kommer att göra och vart de blanka sidorna i min kalender kommer att föra mig. Men jag är lugn. Som min farmor skulle ha sagt: ”Det ordnar sig. Och gör det inte det så blir det bra ändå.”

Jag ställer mig till förfogande och litar på ledning. Där Gud vill ha mig, där vill jag vara.

Igår skrev jag tenta i cellbiologi, och jag tror att det gick bra. Hoppas.
På väg till tåget, klockan 6 ringde jag hem till mamma. Kom på att jag inte var hundra på om jag skulle skriva tentan i E1 eller E4, så jag bad henne att dubbelkolla. Ska kanske tilläggas att jag visste om att hon var vaken.

Mamma letade på Internetsidan och upplyste mig om att E4 var ett hett tips att befinna sig i om jag ville skriva rätt tenta. Sen undrade hon om jag var trött ”för jag hade ju inte sovit”. Lite halvt förvånad sa jag att visst var jag trött, men sovit det hade jag. Hela natten. Men mamma var säker på sin sak, jag hade inte sovit. ”Men Anna, jag fick ju ett sms av dig klockan 2 i natt där det stod att du inte kunde sova och att du skulle upp om 4 timmar och duscha! Fick du inte mitt svar?”

Nej, inget sms från mamma hade jag fått på hela natten. Och jag hade inte skickat något heller. Medvetet i alla fall. Ett tag funderade jag på om jag hade gått upp i sömnen, gått ända fram till fönstret där min mobil låg på laddning och skickat ett sms. Skicka sms i sömnen, brukar folk göra det?

Mamma gav sig inte. Hon hade tyckt så synd om mig som inte kunde sova natten innan min stora tenta. Tillslut för att övertyga mig så bestämde hon sig för att läsa upp sms:et ordagrant. Då upptäcker hon till sin förvåning att det inte alls var jag som skickat sms:et, utan min syster som är på festival. Både mamma och jag började gapskratta.

Tur som är så behövde min syster inte bli så förvirrad av mammas svar. Inte en enda tenta nämndes, utan kort och gott: ”Älskade unge, sov nu! Kram mamma :) ”