12 juli 2006

Skulle mördaren kunna ge mig boken tack?

Ännu en dag i mitt liv har passerat, och jag måste väl säga att dagen har innehållit irritationsmoment. Har ägnat största delen av dagen till medicinsk kemi. Kemin har faktiskt funkat ganska bra idag, jag har fattat det mesta jag läst och fått ut alla uppgifter, MEN... det hade ju inte skadat med en bok till att läsa i. En bok som inte är på engelska eller danska, utan på svenska för en gångs skull. Åkte till biblioteket och hittade en jättebra bok i databasen, en bok som överensstämmer med innehållet i min kurs. Problemet var bara att boken var försenad. Den snälla bibliotekarien kollade upp det åt mig, och det visade sig att den skulle ha varit inlämnad för 9 månader sen. Problemet är bara att boken befinner sig på fängelset och att dom inte kan kolla vem som har den. Så med andra ord kan nån hemsk mördare sitta med den boken jag behöver just precis nu eller så kanske den har blivit en fin brasa. Vem vet? Bibliotekarien lovade att dom skulle utreda saken. Men, tja... trots allt är jag inte förvånad. Bor man i den fängslande staden Kumla så kan man inte förvänta sig mycket annat. Och nej, boken finns inte på nåt av de andra biblioteken i närheten heller.

Har insett att jag skulle behöva åka tillbaka till Thailand. Idag bestämde sig mina fina skor inköpta för 40 kronor, eller ja närmare bestämt den högra skon (inköpt för en tjuga) att dela på sig i fyra delar. Mitt hjärta (och min högerfot) sörjer. Kan man bli annat än ledsen och irriterad? Det är ytterst tur att jag köpte ett par likadana fast i annan färg så att jag kan överleva resten av sommaren...

Efter att jag varit på biblioteket så blev det en sväng till MAXI. Förutom att jag traskade runt med trasiga skor så var det en ganska angenäm upplevelse tills jag skulle gå och lämna tillbaka kundvagnen. Av någon anledning fick jag springa runt till varenda kundvagnsparkering på parkeringen innan jag kunde få göra mig av med åbäket. Vagnar hade fastnat, min typ av vagn fanns inte, vagnen framför saknade en såndär kedja och allt annat som gjorde att det var omöjligt att få ut min femkrona i plast. Jag blev inte på bättre humör när en galen tant i en röd bil ville köra över mig. Jag menade att om jag befann mig på ett övergångsställe hade jag rätt att gå, hon menade att hon hade all rätt att köra och det gjorde hon också... Jag hade dock vett (för det ägde hon inte mycket av) att stanna innan jag blev ketchup. Så kära ni, se upp för galna tanter i röda bilar!

1 kommentar:

daniel sa...

Aah ha ha, typiskt svenskt. Med plastfemman alltså. Och nu avser jag att jämföra med landet jag kom hem från igår. USA alltså. (många punkter och korta meningar blev det nu.) I USA har man för det första inga pengalås på vagnarna och för det andra har man lågavlönade mexikaner (eller ALU-nissar) som samlar in vagnarna över hela parkeringen.
Tanter i röda bilar verkar dock vara något universellt, dom ska man inte lita på alls.
Hoppas du har en bra sommar.