Sjöstjärna

Har kommit hem efter en natts hårt arbete. Hm, okej... vidare hårt arbete kanske jag inte har haft, den största utmaningen låg i att hålla mig vaken. Har ändå insett att jag kommer bli väldigt allmänbildad. Jag lusläser varenda tidning och studerar (mer eller mindre) intresserat repriserna av SVT’s lokaltv-sändningar som börjar sändas kring 4-snåret.

Nu kan ju tyckas att jag borde sova efter att en hel natt kämpat för att inte falla i sömn. Men, av någon underlig anledning så är jag inte direkt trött. Nu. Kan bero på att det är ljust ute, att jag fick mig en uppfriskande promenad till och från bussen, plus att stan börjar vakna upp och man ser människor påväg till jobb och skola. Det känns bakvänt att sova nu. Men nödvändigt, det kommer en natt i natt också. Ännu en natt då jag ska hålla mig vaken. Kämpa.

Helgen var trevlig. Speciellt söndagskvällen då det dels var ett trevligt korridorsfika, och sen efteråt hade vi det trevligt M, M, L och jag. Vi käkade middag, kokade sjöstjärnor och hade det trevligt. Ja, det var kvällen som sedan skulle få benämningen festen. Den legendariska festen, som ingen av oss förstod var någon fest, men som alltid i korridorens historia kommer få heta just detta. Men det är en annan historia.

Sjöstjärnor ja, kokande av sådana. M & M hade varit iväg till Hönö och dykt. M hade tagit med sig en liten pluttig sjöstjärna från havets djup och tänkte att det minsann skulle vara trevligt att ha den som prydnad. För att nå detta ändamål måste sjöstjärnan genomgå en kokningsprocess. Bara detta tyckte jag och L, landkrabbor som vi är, var en stor kulturkrock. Sen återstod ju frågan, hur länge ska den kokas innan den är klar?! Tja, 10 minuter i runda slängar. Men död sjöstjärna luktar inget vidare, så gott folk: Don’t try this at home!
(här hade jag tänkt att ni skulle få se en liten trevlig sjöstjärnebild, men det klyddar lite... så använd er fantasi!)